Arbetarlitteratur
- Vad är arbetarlitteratur
- Vilken epok hör den till
- Tidig arbetarlitteratur
- Statarskolan
- Modern arbetarlitteratur
- Författarpresentation
Det här kommer vi gå igenom:
Arbetarlitteratur (eller proletärlitteratur) är litteratur skriven av författare med arbetarbakgrund. Den skildrar arbetarklassens levnadsvillkor.
Utmärkande för arbetarlitteraturen är att den oftast har en stark förankring i socialistisk ideologi. Många av arbetarförfattarna var självlärda och saknade formell utbildning.
Idag definieras arbetarlitteratur utifrån ett författarskap i den arbetarliterära traditionen som utgår från arbete och vardagsliv.
Vad är arbetarlitteratur?
En definition på arbetarlitteratur:
"Av arbetare,
om arbetare,
för arbetare"
- Richard Steffen 1921
Detta gillades inte av arbetarförfattarna själva.
De ville inte placeras i ett fack eller definieras utifrån sin bakgrund.
Arbetarlitteraturen brukar räknas till den moderna litteraturepoken,
från 1900-talets början till nutid.
Genren anses ha uppstått i Ryssland i samband med att romanen En mor gavs ut 1907 under pseudonymen Maksim Gorkij som betyder "den bittre" och skildrade författarens uppväxt som arbetarbarn.
I Sverige etablerades genren under 1920-talet och fick snabbt en folklig spridning till den etablerade kulturelitens missnöje. Författarna kallades för kommunister och deras böcker ansågs estetiskt undermåliga. Men flera av arbetarförfattarna kom att vinna litterära priser som Nobelpriset och tog plats i Svenska Akademien.
Vilken epok hör den till?
Arbetarförfattarna Rudolf Värnlund, Ivar Lo-Johansson, Eyvind Johnson och Gustav Hedenvind-Eriksson ca 1930.
Skrev självbiografiskt
om livet som statare
Skrev om rallare och
skogsbrukare
Skrev om fattig norrländskuppväxt
Skrev om arbetarrörelsen
och klassamhället
Tidig arbetarlitteratur
Under början av 1900-talet publicerades i Sverige författare ur arbetarklassen som kom att bli berömda. Bland dessa fanns t.ex. Harry Martinsson, Eyvind Johnson, Dan Andersson och Maria Sandel.
Gemensamt för dem är att de alla växte upp under fattiga förhållanden och att de till en grad var självlärda skribenter. De har också gemensamt att de alla var engagerade socialister och att de alla spenderade många år i ungdomen med att resa eller bo utomlands.
Statarskolan
Ivar Lo-Johansson är den svenske författare som anses ha inlett den strömning inom arbetarlitteraturen som kallas statarskolan.
Dit räknas även Moa Martinsson.
Statare var lantbrukare som anställdes årsvis på större gods och fick det mesta av sin lön in natura. Det mycket hårda arbetet och enkla boendeförhållandena gjorde statarlivet hårt och löneformen gjorde att det var nästan omöjligt för människorna att spara pengar eller flytta, då de ofta var skuldsatta hos arbetsgivaren.
Efter mycket debatt om statarnas livsvillkor, där formen kallades för ett modernt slaveri, upplöstes statarsystemet 1945.
Nutida svenska arbetarförfattare är bland andra Elsie Johansson, Aino Trosell, Kjell Johansson och Anna Sanvaresa (tidigare Jörgenssdotter) som är född och uppvuxen i Sandviken och vars roman "Bergets döttrar" utspelas just här.
Dessa arbetarförfattare är inte autodidakter som författarna på 20-talet. Men eftersom de har växt upp i arbetarklassfamiljer och skriver om arbetarklassen och dess livsvillkor så räknas de till den skaran.
Samtidigt har en ny slags arbetarlitteratur fötts...
Modern arbetarlitteratur
Prekariat: en grupp människor i samhället som på grund av osäkra anställningsförhållanden lever i ett tillstånd utan förutsägbarhet och säkerheter, vilket påverkar materiellt och psykiskt välmående.
Dagens arbetarlitteratur?
Foodora-bud, vikarier i vården, tidningsutdelare, lagerarbetare, McDonaldsanställda och städare...
Författarpresentation
Ni kommer att få välja mellan tre romaner
att läsa i det här kursmomentet.
Den första romanen skildrar en grupp svenskars utvandring till Amerika och gavs ut 1949.
De två andra romanerna skildrar kvinnors villkor
ur ett arbetarförfattarperspektiv, men den ena publicerades 1933 och den andra publicerades 1993.
Vilhelm Moberg - Utvandrarna
Han föddes 1898 i ett soldattorp Moshultamåla i Småland och dog 1973 genom självmord i Stockholm. Hans far var soldat och själv började han redan som barn arbeta inom lantbruket i Småland. Han älskade att läsa och fick som trettonåring en novell publicerad i ungdomstidningen Brokiga blad. Han gick tidigt med i socialdemokratiska ungdomsförbundet.
Vilhelm Moberg har skrivit många romaner, bland andra Raskens och Rid inatt!. Men mest känd är han för sin roman Utvandrarna från 1949 som handlar om en grupp fattiga småländska bönder som av olika skäl väljer att emigrera till Minnesota i USA. Boken följdes av Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Även om böckerna fick god kritik när de publicerades blev Moberg även anklagad för att ha skrivit "smutslitteratur" och att ha dragit svenska emigranters minne i smutsen genom sitt profana språk och ibland vågade tematik
Moa Martinson - Kvinnor och äppelträd
Hon föddes i Linköpings kommun 1890 och dog i Stockholm 1964. Moas mor var en 19-årig ogift piga som blev tvungen att lämna sin dotter hos sina föräldrar. Efter ett par år flyttade modern till Norrköping och började arbeta på fabrik och några år efter det gifte modern sig och kunde då ta hem Moa. Familjens ekonomi var mycket dålig, bland annat till följd av styvfaderns alkoholproblem, och som en följd av detta fick de ofta flytta.
Moa arbetade som kallskänka och senare journalist och skribent.
Moas första publicerade roman är Kvinnor och äppelträd som skildrar livet för två kvinnor, Ellen och Sally, som blir vänner och stöttar varandra genom fattigdom, barnafödslar och frånvarande alkoholiserade makar.
Boken refuserades flera gånger innan den slutligen publicerades 1933. Den fick kritik för att den skildrade fattigdom och elände såväl som kvinnlig sexualitet på ett rättframt och frispråkigt sätt.
Kerstin Thorvall - När man skjuter arbetare
Hon föddes 1925 i Eskilstuna och dog 2010 i Stockholm. Båda Kerstins föräldrar arbetade som lärare och familjen hade det ganska gott ställt till hennes far dog när hon var 11 år. Efter det växte hon upp med sin mor. Kerstin var utbildad modetecknare och arbetade som illustratör, journalist och skribent.
Romanen När man skjuter arbetare gavs ut 1993 och för den fick Kerstin Thorvall Moa Martinson-priset. Boken handlar om den fattiga torpardottern Hilma som utbildat sig till småskolelärarinna och drömmer om ett bättre liv. Istället blir hon gift in i en finare familj där det visar sig att hennes make har bipolär sjukdom. Hilmas liv blir att handla om att vårda maken och hålla sjukdomen hemlig eftersom det anses skamligt. Samtidigt i världen pågår uppror bland arbetare och revolutioner kokar.
Nu ska ni få välja bok och låna den.
Läsningen kommer att redovisas genom examinerande boksamtal v. 10
Det är viktigt att ni läst ut böckerna inför boksamtalen. Gör en läsplan så ni vet hur mycket ni behöver läsa varje vecka.
För läsdagbok/loggbok.
Ivar-Lo Johansson - Godnatt, jord
Han föddes på torpet Ådala 1901 och dog i Stockholm 1990. Under 1930- och 1940-talet var han en aktiv samhällsdebattör i frågor som gällde statarnas, de äldres och de svenska romernas levnadsförhållanden i Sverige.
År 1933 publicerades romanen Godnatt, jord, vilken blev hans stora genombrott. Den är delvis självbiografisk och handlar om pojken Mikael Bister som har svårt att acceptera livet som statarunge. Bland folket där råder en extrem sorts jantelag, rädsla för det okända och en slags hat-kärlek till allt som är vackert. Trots den hårda och torftiga uppväxten drömmer Mikael om att skriva böcker och få ett bättre liv.
Lo-Johansson har inspirerat många senare författare från arbetarklassen – inte minst genom sitt sätt att skildra det hårda kroppsarbetet, ensamheten, längtan bort och den erotiska lusten – något han blev starkt kritiserad för av samtiden.