Livet,
Livet!
Astrid Lindgren och hennes syster brukade
börja samtalen med att säga "Döden, döden" för att säga vi tänker på den, den kommer oundvikligen men vi behöver inte säga mer om den...
- Mallory Keaton: The meaning of life? That's simple. Try to be happy, try not to hurt other people, and hope to fall in love.
Tv-serien Family ties
Vad ger ditt liv mening?
Tänk efter och skriv på whiteboarden.
Dela om du vill.
Meningen med mitt liv, just nu:
1. Antiken
Aristotles (384–322 f.Kr.)
Meningen genom dygd och syfte.
→ Livets mål är eudaimonia — mänsklig blomstring uppnådd genom ett dygdigt liv.
Epikuros (341–270 f.Kr.)
Meningen genom njutning och sinnesro.
→ Sann lycka kommer av vänskap, frihet och eftertänksam enkelhet — inte överflöd.
Citat: ”Det är omöjligt att leva ett behagligt liv utan att leva klokt och väl.”
-
Religiösa och teologiska synsätt
Sankt Augustinus (354–430 e.Kr.)
Meningen genom Gud.
→ Människan är rastlös tills hon finner frid i Gud.
Buddha (500-talet f.Kr.)
Meningen genom upplysning och slutet på lidandet.
→ Livets syfte är att övervinna begär och bindningar.
-
Upplysningen och det moderna tänkandet
Immanuel Kant (1724–1804)
Meningen genom moralisk plikt och förnuft.
→ Lev enligt universella morallagar — handla på sätt som skulle kunna bli allmänna principer.
Citat: ”Handla endast enligt den maxim genom vilken du samtidigt kan vilja att den blir en allmän lag.”
Jean-Jacques Rousseau (1712–1778)
Meningen genom äkthet och naturlig godhet.
→ Samhället fördärvar; meningen ligger i att återvända till uppriktighet och känslomässig ärlighet.
-
Existentialism och 1900-talet
Jean-Paul Sartre (1905–1980)
Meningen genom frihet och ansvar.
→ Livet har ingen förutbestämd mening — vi måste skapa vår egen.
Citat: ”Människan är dömd till frihet.”
Albert Camus (1913–1960)
Meningen i det absurda.
→ Livet är meningslöst, men vi måste ändå finna glädje och trots i att leva.
Citat: ”Man måste föreställa sig Sisyfos som lycklig.”
4. Existentialism
Viktor Frankl (1905–1997)
Mening genom lidande och ändamål
→ Även i de värsta omständigheter finns det
kärlek, mål och mening.
Hjärtats sutra
"Oh Shariputra. Materia är tomhet, tomhet är materia.
Inget öga, öra. Ingen näsa, tunga, kropp, sinne.
Ingen färg, Inget ljud, lukt, smak, känsel existerar.
Ingen ålderdom eller död
Inget slut på ålderdom eller död
Inget lidande, ingen orsak
Inget slut på lidande
Ingen väg, ingen vishet
och ingen vinning"
I buddhistiska synsätt
är jaget tomt.
Meningen uppstår när man ser bortom illusionen och inser existensens tomhet.
Verkligheten ses som lidande och tyngd av egots börda.
Målet är Nirvana – när en människa är fri från lidande, okunnighet och begär.
Cogito, ergo sum.
Individuell identitet
Descartes understryker att det rationella tänkandet är lika med existens.
Det västerländska tankesättet är att vi som individer, våra personligheter och medvetanden
är viktiga.
Meningen med våra liv hittar vi eller skapar vi med våra val, våra mål och genom att förverkliga oss själva.
Existentialisterna så som Sartre och Camus säger att det finns ingen inbyggd mening med livet utan vi måste skapa vår egen.
Meningen med livet
Lidande anses vara något att överkomma ofta genom terapi,
utveckling eller rättvisa.
Vi ser det som ett problem att lösa.
(psykologi, sociologi)
Lidande
🪷 1. Allt liv innehåller lidande
(Den första ädla sanningen)
🔥 2. Lidandets orsak är begär och okunnighet (Den andra ädla sanningen)
🌿 3. Lidandet kan upphöra
(Den tredje ädla sanningen)
🛤️ 4. Vägen bort från lidandet
(Den fjärde ädla sanningen)
Det yttersta målet är att uppnå
fullbordan eller autenticitet: att leva i enlighet med sina värderingar, uppnå lycka eller förverkliga sin potential (till exempel Maslows självförverkligande).
Känslor och begär
Begär är ofta hyllade i den västerländska
tankesättet. Begär ses ofta som en drivkraft, en motor i vår personliga utveckling.
De kan gälla: kärlek, kunskap, framgång.
I den buddhistiska läran så ses begär som det som leder till lidande och målet är att övervinna begäret genom insikt, meditation och medkänsla.
Sinne och medvetande
Medvetandet ses ofta som själva kärnan i identiteten som har sitt säte i hjärnan. Den västerländska filosofin debatterar om det är något rent fysiskt – eller något mer.
I den buddhistiska läran så är sinnet en process bland andra. Tankar är en våg som kommer och går och du behöver inte fästa dig vid dem.
