Ett barn blir till...

Inom hinduism och buddism tror man att kvinnans karma bestämmer antalet barn hon kommer att föda. Föräldrar får de barn de förtjänar.

I Judisk tro sker befruktningen med hjälp av nattens änglar som bär själva sperman upp till Gud. Gud bestämmer vilken typ av person barnet skall bli och sedan ber Gud ängeln att skynda sig tillbaka till kvinnan med en själ att stoppa in i spermien. Två änglar vaktar sedan den gravida kvinnan.

Enligt Arabisk sed ska paret titta på något vackert och åkalla Allahs namn så att onda makter inte blandar sig i befruktningen.

I Malaysia tror man att pappan är gravid i 40 dagar! (I tanken alltså.) Han för sedan över graviditeten till den blivande modern.

I Finland ska gravida kvinnor inte bråka eller svära för då kommer barnet ta över det beteendet.

I Samisk tro är det en andekvinna vid namn Sarakka som öppnar kvinnans underliv med en träklyka. Både vid befruktningen och vid födseln. Hon hjälper även kvinnan med födslosmärtorna.

Hos Huicholindianerna i Mexiko knöts ett snöre runt den blivande faderns testiklar som den födande kvinnan fick

dra i under födslovärkarna. På så sätt fick även fadern uppleva smärtan i att sätta nytt liv till världen.

Ett barn är fött!

Hurra det blev en pojke!

Hurra det blev en flicka!

En helt ny liten individ som ska ta plats i familjen, samhället och omvärlden. Ett barn som ska skapa sin egen unika identitet utifrån vissa fasta ramar och valmöjligheter under uppväxten. 

Identitetsfaktor: KÖN

Vilket kön vi föds med kommer att utgöra en stor del av vår identitet.

De flesta barn föds antingen med manliga eller kvinnliga könsorgan. 

Men inte alla. 

Vi föds inom ett spektrum.

Man

Kvinna

Intersex

Det föds ca 20 barn i Sverige varje år som är intersex.

De har både manliga och kvinnliga könsorgan.

Det finns varianter av kromosomuppsättningar, hormonella variationer och anatomiska variationer.

Genus = Det socialt konstruerade könet. Baserat på normer och förväntningar utifrån vad som anses vara manligt och kvinnligt. 

Könsidentitet = Det kön du identifierar dig som. 

Man

Kvinna

Ickebinär = varken eller

Genderfluid = både och

Man

Kvinna

Ickebinär

<Genderfluid>

Cis eller Trans?

Cis

En person som identifierar sig med könet de tilldelas vid födseln.

Trans

En person som inte identifierar sig med det kön de tilldelades vid födseln.

Ickebinär- en person som inte identifierar sig inom det binära könssystemet.

Genderfluid- en person som "glider" på könsidentitetsspektrat.

Vårt kön och vår könsidentitet är inte ett val vi gör. Men det avgör i mångt och mycket vilka valmöjligheter vi får i livet.

 

Låt oss för sakens skull återgå till vår

nyfödda pojke och flicka... 

Islam: Fadern viskar ”azan” (böneutrop) i dess högra öra och ”iqama” (liknar böneutropet, en handling inför bön) i dess vänstra.

Det är sunnah (tradition) att det första barnet får höra är Guds namn och vittnesmålet att det inte finns någon gudom utom Gud och att Profeten Mohammad är hans sändebud.

Tidslinje: Nyfödd.

Judisk tillhörighet ärvs på mödernet. Det betyder att om barnets mor är judinna så blir barnet också 100% jude, oavsett vilken religion fadern tillhör.

I Kina och Indien önskar sig blivande föräldrar söner eftersom söner för släkten vidare och ansvarar för föräldrarnas försörjning när de blir gamla.

Identitetsfaktor: NAMN

Namn anses av vissa vara en stark identitetsfaktor. Namnet kan vara en konstant när mycket annat förändras över tid. Vår kropp, kunskap, intressen och livssituation kan förändras men vårt namn blir en länk till vårt jag.  

Islam: Barnet får ett namn inom sju dagar från födseln, ofta från koranen, under en ceremoni som kallas Aqiqah.

Swahili: I Kenya får barnet ett första namn av en äldre släktning direkt vid födseln som ofta beskriver hur barnet ser ut (t.ex. Biubwa = mjuk och len) Efter ca 40 dagar väljer föräldrarna ett vuxennamn åt barnet.

Hinduism/Buddhism: Utifrån den exakta tidpunkten för barnets födelse räknar en astrolog ut barnets horoskop och initialer utifrån stjärnbildernas konstellation. Föräldrarna väljer sedan ett namn baserat på dessa initialer. Efter 40 dagar tas barnet till ett Hinduiskt eller Buddhistiskt tempel för namngivningsceremoni och välsignelse.

Kristendom: Genom dopet tas barnet upp i församlingen, förr i tiden gjordes detta så snart som möjligt så att barnet inte riskerade att dö odöpt och därmed inte få komma till himmelen.

Sekulärt: I Sverige har föräldrarna tre månader på sig att juridiskt namnge barnet. Det blir allt vanligare med någon form av icke-religiös namngivningsceremoni.

Inuit: Barnet får ett namn från en familjemedlem som gått bort eftersom man tror att barnet då får en del av släktingens ande såväl som namn. Namngivningsceremonin kallas Atiq och betyder både namn och ande.

Judendom: Pojkar får sitt namn på den åttonde dagen efter födseln i samband med omskärelsen. Där får enbart manliga släktingar närvara. Barnet ges både ett hebreiskt namn och ett tilltalsnamn.

 

Judendom: Flickor får sitt namn i samband med den första sabbaten efter födseln då fadern annonserar hennes namn i Synagogan. Barnet får både ett hebreiskt namn och ett tilltalsnamn.

 

Tidslinje: Nyfödd

Brit milah

Enligt tradition ska en tall planteras för den nyfödda flickan.

Enligt tradition ska ett cederträd planteras för den nyfödde pojken.

 

Identitetsfaktor: OMSKÄRELSE

Det har pågått en diskussion i Sverige under lång tid ifall manlig omskärelse bör förbjudas eftersom det strider mot barnets integritet och saknar medicinska fördelar. Men frågan är känslig eftersom ett förbud samtidigt skulle strida mot Sveriges religionsfrihet då det är en helig ritual inom framförallt Judendomen.

Tidslinje: Barn

Hinduism- Lägre kast: Pojkars huvuden rakas och smörjs in med yoghurt på komjölk för att rena hjärnan från dålig karma från tidigare liv.

Högre kast: Pojkar från de tre högsta kasten genomgår Upanayana-ceremonin och får sin “heliga tråd”. De lovar då att inte ha sex före äktenskapet samt att uppfylla sin plikt mot gudarna, föräldrarna och kasten.

Katolicismen: Barn mellan 9-16 års ålder genomgår "first communion" och får sin första nattvard som ett led till att sedan konfirmeras.

Judendom: Inom ortodox judendom uppfostras flickor av sin mor eller en annan kvinna till att förstå Torah, vara anspråkslösa och att kunna sköta ett hushåll. De anses inte behöva någon vidare utbildning än så.

Islam: Flickor börjar ofta bära slöja från ca 7 års ålder.

Identitetsfaktor: SLÖJA

Att bära slöja är för många ett sätt att synligt manifestera sin tro och förknippas oftast med muslimska kvinnor.  Att täcka håret med en slöja eller hätta är dock en tradition som finns eller har funnits inom flera religioner och kulturer.  Syftet kan vara allt från att dölja de kvinnliga attributen från männens blickar till hygieniska skäl eller att signalera civilstatus.

Hijab

Niqab

Burka

Dok

Turban

Keffiyeh

Orsa

Järvsö

Vad säger de som själva bär hijab?

Vad beror på religion och vad är yttringar av kultur? Kan man skilja på dem?

Vad beror kvinnoförtryck på?

Kan vi skilja på religion och kultur?

Tidslinje: Tonår

Buddhism: Det är vanligt att unga män bosätter sig en tid i ett kloster för att studera och lära av munkarna.

Kristendom: Ungdomar konfirmeras vid 15 års ålder som en bekräftelse på dopet och en inträdelse i den kristna kyrkan som vuxna medlemmar. Den föregås av ett års konfirmationsstudier.

Judendom: Bar mitzva är den ceremoni som innebär att judiska pojkar blir religiöst myndiga vid 13 års ålder. Den sker efter ett års studier av Torah och hebreiska och firas ofta med en fest.

Judendom: Bat mitzva är den ceremoni som innebär att flickor har uppnått den religiösa myndighetsåldern vid 12 års ålder. Det sker efter ett år av bibelstudier och studier i hebreiska och firas ofta med en fest.

Islam: Flickor som menstruerar får inte besöka moskén under mensen eftersom de anses vara rituellt orena. Inom vissa grenar av Islam får de heller inte läsa koranen eller delta i bön.

Identitetsfaktor: SEXUALITET

Sexualitet och romantisk läggning

Sexuell orientering har inget med kön eller könsidentitet att göra. Det kan också skilja sig från den romantiska läggningen.

Heterosexuell

Homosexuell  - Bög, Lesbisk

- ​Androsexuell

- ​Gynesexuell

Bisexuell

Hetero

Homo

Bisexuell

Asexuell

Homofobi, Transfobi, A-fobi

Hat ( och rädsla) gentemot dem som bryter normerna

Varför?

Religion

Kultur

Fördomar

Okunnighet

 

Maktstrukturer

"Det är onaturligt..."

 

Om vi med naturligt menar det som existerar i naturen så förekommer homosexualitet    bland 1500 djurarter. Där finns allt från "one night stands" till livslånga partnerskap.

 

 

"Det är ett val..."

 

Det är INTE ett val!

 

Det finns många olika teorier till varför homosexualitet eller transsexualitet uppstår (de flesta har med våra gener att göra) men det är tydligt att båda varianterna förekommer både hos människor och andra djurarter.

 

Hos majoriteten av människor är den sexuella läggningen etablerad långt innan puberteten. 

"Det är en synd enligt bibeln..."

 

Leviticus innehåller det som kallas för gamla testamentets prästkodex. Den fördömer även att äta fläsk och skaldjur, tatuera sig, bära kläder av olika material, instruktioner för offer och hur man ska straffas vid överträdelser.

3:e Mosebok 18:22, Gamla testamentet

Har ni glömt att ingen orättfärdig skall få ärva Guds rike? Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare – ingen sådan får ärva Guds rike.

1 Kor. 6:9–10, Nya testamentet

Du skall icke ligga hos en man såsom man ligger hos en kvinna; det är en styggelse.

"Det är en synd i andra religioner med..."

 

De flesta religioners heliga skrifter skrevs för mycket länge sedan i en historisk och kulturell kontext, i flera fall på idag utdöda språk, och kan tolkas och översättas på många olika sätt. 

Det finns religioner som vördar och lyfter fram homosexuella relationer och transexualitet.

Det finns även religioner som inte tar ställning till eller fördömer människors val av partners eller sexuella preferenser.

Text

Two-Spirit

Man, kvinna, kvinnlig man, manlig kvinna

Mahu= de som innehar en kvinnlig eller manlig ande.

(Hawaii)

Chuckshifolket,

Tre kön erkänns

(Sibirien)

Mashoga =

Ett spektrum av könsidentiteter erkänns. (Kenya, Tanzania)

Sistergirls & brotherboys=

Transkvinnor och transmän

(Aboriginer, Australien)

Tidslinje: Vuxen

Massajer: Det är ett mandomsprov att jaga ett lejon (eller dö)

Islam: Det är enligt koranen förbjudet för muslimska kvinnor att gifta sig med en icke-muslimsk man.

Sekulärt: Att ta studenten är en sort övergångsrit från barn till vuxen, efter det börjar vuxenlivet. För många människor blir yrket eller karriären en viktig identitetsfaktor.

Islam: Muslimska män får gifta sig med både kristna och judiska kvinnor såväl som muslimska.

Mosuo: Egendom ärvs på mödernet och barnen bor kvar hos sina mödrar hela livet. Äktenskap existerar inte utan man har "vandrande förhållanden" där männen sover hos sin partner och sedan går hem igen på morgonen.

Amerikanska urinevånare: Pojkar dansade soldansen som en övergångsrit till mandom.

Att vara vuxen innebär inte per automatik att ditt identitetsskapande är färdigt. Men de flesta har som vuxna en stark känsla av det egna jaget och frågar man gamla människor säger de ofta att de inte förändrats så mycket inombords trots att de levt länge. 

Identitet har alltså med många olika aspekter att göra. Vad du föds som, hur du växer upp och uppfostras, vilka intressen och värderingar du har och vad du väljer att ägna din tid åt.

 

Religionen finns för troende människor med, både som en identitetsfaktor i sig, men också som en formare, tolkare och vägvisare inom individens och gruppens identitetsskapande.

Vi har pratat en hel del om identitetsfaktorer och identitetsmarköre som formar och uttrycker vår identitet.

Men finns det något mer än det? Enligt filosofin finns det en inre essens, en kärna inom oss som utgör vårt jag. 

Exit ticket:

 

Vad är din viktigaste identitetsfaktor/markör? 

 

Var tror du att ditt jag finns? 

MIK Religion och identitet

By Bessemerbiblioteket

MIK Religion och identitet

  • 719