Minoritetsspråk

Vad är ett minoritetsspråk?

Två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Det ska vara ett språk och inte en dialekt.

Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år.

Minoritetsspråk - lagstiftning

I Sverige har vi en lagstiftning som skyddar de så kallade minoritetsspråken.

Den heter L ag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Vi kollar på den.

Minoritetsspråk - lagstiftning

Har andra länder liknande lagar?

Ja, Finland, Frankrike, Polen och Norge har liknande lagstiftning.

De finns minoritetsspråk över hela världen dock och på andra ställen har löst det på andra sätt, till exempel, i Nya Zeeland.

Minoritetsspråk - lagstiftning

I Nya Zeeland så ges Maoriernas språk och teckenspråket samma ställning som engelskan

i grundlagen.

Den lösningen finns i andra länder också.

Minoriteter - och deras språk

Finlandssvenskar - Finska

Judar - Jiddisch

Romer - Romani Chib

Samer - Olika samiska språk

Tornedalingar - Meänkieli

Romer

Omkring 50000 - 100000 Romer lever idag i Sverige.

Traditionellt är de ett resandefolk och deras historia är kantad av förföljelse, trakassarier och diskriminering.

I Sverige har det funnits Romer sedan 1500-talet.

Romernas flagga

Romani chib

Romernas språk har sitt ursprung i Indien och är nära besläktat med språk som Hindi, Sindi och Panjabi.

Ungefär 40 000 personer talar det Romska språket i Sverige idag.

Både Svenska och Romani chib är Indoeuropeiska språk men står långt ifrån varandra. Det finns däremot låneord från Romska till Svenska.

Romani chib

Tjej - śej

Lattjo - laśo

Haj - hatjarav

Pröjsa

Vischan

Pava

Låneord och slang

Sverigefinnar

Ca. 750 000 Sverigefinnar i första, andra och tredje generation lever i Sverige. De är människor som har rötter i Finland och identifierar sig som Sverigefinnar.

Det som håller gruppen samman är deras gemensamma språk, kultur och traditioner.

Sverigefinska flaggan

Sverigefinskan

Det har talats finska i Sverige sedan medeltiden

och den hör till den finsk-ugriska språkfamiljen.

Den moderna sverigefinskan fick sin prägel av arbetskraftinvandringen som började på 1950-talet. Ungefär 300 000 talare av språket räknar man med idag.

Riksfinskan (i Finland) och Sverigefinskan skiljer sig dock inte särskilt mycket åt.

Vissa ord och viss grammatik har fått en påverkan från svenskan som t.ex. Mopili - Kännykä

Sverigefinskan

Låneord och slang

Från finska till Svenska

Pojke - Poika

Känga - Kenkä

Pjäxa - Pieksu

Fast mest vanligast är svenska låneord i finskan, det finns över 1000 låneord t.ex:

Glas - Lasi

Kaapi - Skåp

Sverigefinskan

Hej! - Moi, Hei

God dag - Hyvää päivää

Hur mår du? - Miten voit?

Finsk-ugriska språkträdet

Samiska

Finska

Estniska

Ungerska

Samer

Samernas flagga

Samerna är Sveriges ursprungsfolk och har levt i Sapmi, ett område som sträcker sig från Norge till Kolahalvön i Ryssland i urminnes tider.

Det finns ca. 80 000- 100000 samer i världen och i Sverige räknar vi med 20 000-40 000 (väldigt osäker siffra)

Samiska

De finns flera samiska språkgrupper och språk.

De tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.

Endast 20 000-30 000 talar något samiskt språk idag.

Samerna har utsatts för rasism och diskriminering,

särskilt språk och kultur har varit utsatt.

Olika samiska språk

Nordsamiska talas i Sverige, Norge och Finland. Dialekten som talas på svensk sida kallas tornesamiska och består av dialekterna som talas i Karesuando-, Jukkasjärvi- och Gällivareområdet. Nordsamiskan anses vara det samiska språk som är starkast i dagsläget.

I Sverige talas de även syd-, ume- och lulesamiska.

Skillnaden mellan nordsamiska och sydsamiska

är ungefär som mellan svenska och färöiska.

10, 500, 500, 6000

Samiska

Många platsnamn i Sverige

har samiska som rot.

Kiruna - Giron Fjällripa

Johkamohkis - Den kurviga floden

Kebenekaise - Kittel med hög topp

Naturord och liknande

Jokk, Vaja, Härk, Pulka, Nåjd, Rajd

Samiska

Hej hej - Bures bures

God dag - Buore Beaivi

Hur mår du? - Got veajat?

Oppskrifter for herrefolk

La språk
og kultur
få sin plass på museum
som forskningsobjekt
og turistattraksjon
Hold festlige tala
ved hvert jubileum
la splittes
og dø
det som va en nasjon

Tornedalingar

En finsktalande minoritet som geografiskt härstammar från Tornedalen. De är oftast flerspråkiga och flerkulturella.

De finns Tornedalingar utspridda över hela Sverige dock

och av dessa talar ca. 75 000 Meänkieli.

Tornedalens flagga

Meänkieli

Meänkieli betyder "vårt språk" och hör till den finsk-ugriska språkfamiljen. Den kan sägas vara en dialektal variant av riksfinska.

1888 beslutades att svenskan skulle bli enda undervisningsspråk i statens folkskolor, en ordning som enskilda socknar i Tornedalen redan infört på egen hand för sina skolor. Det finns vittnesmål om att skolbarn förbjöds att tala sina hemspråk även på rasterna, och straffades om de ändå gjorde det.

Hjärtespråk

Judar

Judar har funnits i Sverige sedan 1600-talet.

År 1775 kunde de bosätta sig här utan att döpa om sig.

Idag finns det ungefär 15000-25000 judar som lever här.

Davidsstjärnan

Jiddisch

Jiddisch "Judiska" är ett germanskt språk som är

besläktat med arameiska och hebreiska, bland annat.

Språket har en viktig roll som bärare av kulturarv

och traditioner

Jiddisch

Jiddisch talas över hela världen och det finns ca. 800 000 som talar språket varav 250 000 av dessa finns i USA och 250 000 finns i Israel.

Jiddisch skrivs med det hebreiska alfabetet

och läses från höger till vänster.

Jiddisch

Låneord från Yiddisch

Mischmasch

Kitsch

Meshuggah

Förvaltningsområden

Kommuner som ingår i förvaltningsområden för språk ska bland annat: informera de som talar språken om deras rättigheter i enlighet med minoritetslagen. skydda och främja språket. främja möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i kommunen.

Romani chib och Yiddisch har inte förvaltningsområden.

66 kommuner - finska

26 kommuner - samiska

9 kommuner - meänkieli

Teckenspråket

är inte ett officiellt minoritetsspråk

trots att det uppfyller alla krav för att vara det.

Den har dock ett lagstöd i språklagen

(2009:600)

och jämställs med dem.