Informationssökning och källkritik
när du skriver Gymnasiearbetet
Bessemerbiblioteket
Gymnasiearbetet är det enskilt största arbete ni kommer att göra under gymansietiden.
I gymnasiearbetet ingår att självständigt planera och ta ansvar för schema och arbetsmängd.
100 poäng = 100 timmar
100 timmar = 2,5 veckors heltidsarbete
Ämnet ska utgå från centrala kunskapsområden inom programmet,
Arbetet ska redovisas i en skriftlig rapport med en abstract - en kort sammanfattning på engelska.
"Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det område som programmet utbildar för. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete [...] Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten."
Källa: Skolverket, GY2011, s. 45.
All forskning bygger på annan forskning och vilar på en idé av transparens och öppenhet.
Det finns därför formalia och regelverk kring hur man skriver, hur man forskar, hur man hänvisar till källor etc.
"If I have seen further, it is by standing on the shoulders of giants."
- Sir Isaac Newton 1676
Att stå på "giganternas" axlar
Kunskap om hur man arbetar på ett empiriskt
och vetenskapligt grundat sätt
Kunskapen om att orientera sig och söka
i ett komplext informationsflöde
Att kunna hantera källor enligt referenssystem
Muntlig och skriftlig kommunikationsförmåga
Förmåga att strukturera och planera självständiga studier
Vetenskapliga artiklar kan utformas något olika beroende på ämne, metod och vilken typ av artikel det är.
En vetenskaplig originalartikel innehåller oftast följande moment:
En vetenskaplig teori är en formulering
(definitioner, påståenden, antaganden, och /eller modeller)
som tillsammans ger störst möjliga sannolikhetsgrad till ett fenomen.
Exempel: evolutionsteorin
Det är normalt att uppleva känslomässiga dippar när du jobbar med gymnasiearbetet. Det är då du ska kontakta din handledare eller biblioteket för hjälp att komma vidare!
Vad vet jag redan?
Hur bygger jag upp min förförståelse?
Sy,ho,fö,eu,de
Synonymer, homonymer, förknippade ord, eufemismer, definition
Vad? Vem? Var? När? Hur? Varför?
Att skapa förförståelse och kontext innan du börjar söka information hjälper dig att vara mer källritisk och att hitta mer relevanta källor.
Exempel: Hur är det att vara gammal?
Vikta och värdera dina sökord!
Hur säger vi i dagligt tal?
Hur säger forskare?
Journalister?
Experter?
Är ordet ålderdomligt eller modernt?
Formellt eller informellt?
Ligger det någon annan värdering i ordet?
När du har dina sökord kan du börja söka!
Böcker:
Bessemerbibliotekets katalog
HelGes katalog
Libris - Nationell katalog
Artiklar:
PressReader
Börja med sökorden du tagit fram
- notera nya sökord längs vägen.
Uppsatser och forskningsartiklar:
Vetenskapliga publikationer/tidskrifter.
Examensarbeten motsvarande B-nivå och uppåt, samt fristående uppsatser på C-nivå och uppåt.
Examensuppsatser från svenska högskolor och universitet.
Genusvetenskaplig litteratur
För käll-dagbok - Ta för vana att anteckna källhänvisning varje gång du hittar en ny källa eller använder information ur en källa.
Försök hitta primärkällan om möjligt
Håll reda på vilka källor du använder och ha alla uppgifter om källan/orna samlade
så att du inte behöver efterskapa en källförteckning i slutet av ditt arbete.
Kom ihåg att även inkludera muntliga och virtuella källor i din lista.
Gör även en tydlig markering i din text där källhänvisningen ska in.
Harvard – Källan skrivs ut löpande i texten inom parentes.
Oxford – Källan skrivs som fotnot i slutet av sidan eller samlas i ett särskilt avsnitt i slutet som slutnoter.
Exempel Harvard:
Frans de Waal (2009, s. 86) tar som exempel ylande vargflockar och schimpanshannar som skränar tillsammans som liknelse för den samhörighet vi känner när vi spelar musik tillsammans.
Eller:
Vargflockar som ylar i kör kan jämställas med den samhörighet vi känner när vi spelar musik tillsammans. (Frans de Waal, 2009, s. 86)
Exempel Oxford:
Frans de Waal tar som exempel ylande vargflockar och schimpanshannar som skränar tillsammans som liknelse för den samhörighet vi känner när vi spelar musik tillsammans. ¹
___________________________
¹ Frans de Waal, 2009, s. 86
Källförteckningen är en lista över källor som du ska placera
efter din text, men innan eventuella bilagor.
Oftast är källförteckningen alfabetiserad efter författarens efternamn och kan också sorteras efter typ av källa.
Den ska räkna upp och förtydliga alla källor som använts i texten
Tryckta källor:
de Waal, Frans. (2009). Empatins tidsålder, hur naturen lär oss skapa ett humanare samhälle. Stockholm. Karneval.
Virtuella källor:
Rydell, Malena. Bruce Springsteen: Born to Run.
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/bruce-springsteen-born-to-run/
Datum 1: 2016-09-28
Datum 2: 2016-09-27
All kunskap bygger på tidigare källor
om du inte anger var du hämtat din kunskap kallas det för plagiat.
Att direkt kopiera text utan att ange källa eller citat är att plagiera.
Det räcker inte att skriva om en text med egna ord, du måste ändå ange källan!
Bessemerskolan använder programmet Urkund för att granska och upptäcka plagiat i elevarbeten
MIK - Medie- och informationskunnighet
LoS - Läs- och skrivkunnighet
Du kan boka tid med oss för att få hjälp med att planera och strukturera ditt gymnasiearbete. Vi har kunskap inom vetenskapligt skrivande, medie- och informationskunnighet, källkritik och källhänvisningar, databaser, böcker och tidskrifter, samhällsresurser etc
Boka en bibliotekarie:
och det är aldrig fel att ha en nyfiken bibliotekarie
på sin planhalva!
VEM säger VAD och i VILKET SYFTE?
Finns det trovärdiga källhänvisningar?
Finns det sidhistorik?
Stämmer informationen i jämförelse med övriga källor?
Finns det ett tydligt syfte bakom informationen?
Är den tendensiös?
Bessemerbibliotekets Teamskanal
-Skrivarhjälp
Skolverket. (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm. Edita.
Ericson, Björn. (2013). Gymnasiearbetet : högskoleförberedande program. En lathund. Kävlinge. Förlags AB Björnen.