NÄTVETT

Bessemerbiblioteket

Vad måste vi som vuxna veta

om ungas liv på nätet?

För första gången sedan Internet lanserades har det gått om traditionella media (tv, radio, tidningar) som svenskarnas viktigaste informationskälla. 

 

Ungdomar upp till 25 år rankar Facebook som en viktigare nyhetskälla än TV, radio och tidningar.

 

Trots att Facebook är ett kommersiellt företag som saknar pressetik och ansvarig utgivare.

Källa: Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet 2016

 

Att ständigt befinna sig i en filterbubbla kan leda till intellektuell isolering

och i värsta fall till faktaresistens. 

Vad är en filterbubbla?

Olika program och sökmotorer på nätet använder algoritmer som arbetar för att skräddarsy användarens upplevelse. 

 

Fördel: Chansen att du får ta del av sånt du gillar ökar.

Nackdel: Du får i lägre grad ta del av information som utmanar din verklighetsuppfattning.

Hur ser ungas "verklighet" ut på nätet?

De befinner sig i en åsiktsmaskin som

aldrig tar en paus - den finns där 24/7

och där vi (skolan, samhället)

är en svag motståndskraft.

 

De är ständigt uppkopplade men blir samtidigt informationströtta och avtrubbade.

Vad kan vi som samhälle/skola göra?

Källkritik och kritiskt tänkande

 

Vetenskapligt förhållningssätt 

 

Medvetandegöra

 

Sociala medier vs massmedia

 

"Upplysningen 2.0"

Vad KAN vi göra?

En tredjedel av världens befolkning

använder sig av sociala medier.

92 av 100 gymnasietjejer använder dagligen Snapchat, medan det fortfarande är sällsynt med dagliga användare över 45 år.

98 procent av gymnasieungdomarna använder sociala nätverk och 7 av 8

gör det dagligen.

 De som använder sociala nätverk gör det lite drygt en timme om dagen eller 7 timmar i veckan. Flitigast är unga kvinnor 16-25 år med 12 timmar i veckan.

Källa: http://www.soi2016.se/

samt Eleverna och Internet 2016

86 procent av sociala nätverksanvändare postar meddelanden och 72 procent delar andras innehåll

Hur ser ungdomars nätanvändning ut?

Andel ungdomar 17-19 år som dagligen använder sociala medier

 

 

  Snapchat 92%         YouTube 78%
  Instagram 90% Facebook 71%
  Facebook 77% Snapchat 71%
  YouTube 57% Instagram 54%
  Kik 20% KiK 12%

Pojkar

Flickor

Källa:  Internetstiftelsens rapport Eleverna och Internet 2016 

YouTube är det sociala medie som ökar mest bland ungdomar. 

 

Bland ungdomar mellan 11-19 år använder 100% YouTube någon gång per vecka.  

 

Varför?

 

YouTube är det enda sociala mediet som du kan använda utan att registrera ett konto.

Där finns även ett otroligt brett innehåll.

Sociala medier påverkar våra hjärnor

Forskning visar att sociala medier påverkar våra hjärnor på en mängd sätt. Till exempel får vi en ökad dopaminproduktion i hjärnan när vi skriver om oss själva på sociala medier.

Unga som använder sociala medier upplever i högre grad delaktighet i den digitala världen. 

Sociala medier skapar en känsla av att kunna påverka och delta i det digitala informationssamhället.

Digital delaktighet

Kan vi öka elevernas känsla av delaktighet och möjlighet att påverka i skolan genom att finnas på sociala medier?

Nå ut med information.

"Branding" - skapa ett varumärke.

Skapa en tidslinje

Få respons

Hålla kontakt med icke-besökare

Varför vill vi finnas

på sociala medier?

Vara där målgrupperna är

och där det är brukarvänligt.

  • Syfte och mål?
  • Representation
  • Dialog - inte megafon
  • Saklig men trevlig

Vår sociala medier strategi

  • Rena hot och trakasserier på våra sociala medier anmäls och plockas bort omgående.
  • I tveksamma fall tar vi bort kommentarer men besvarar eventuella frågor eller kritik via direktmeddelande.
  • Vi besvarar kommentarer och frågor regelbundet och så snart som möjligt för att stämma i bäcken.
  • Bevaka kommentarer
  • Personlig - inte privat
  • Regelbundenhet och rutiner
  • Ha en krisplan!
  • Vidarebefordra synpunkter/frågor till en befattningshavare som är bättre lämpad att besvara dessa, eller besvara inkomna synpunkter som riktas till myndigheten.
  • På sociala medier behöver inte alla frågor besvaras av kommunen utan en diskussion om en fråga kan ske mellan olika parter på ”vår” plattform. Direkta kommentarer som rimligen förutsätter ett svar besvaras alltid omgående.
  • Avpublicera eller radera inlägg om de kan antas strida mot gällande lagstiftning, direktiv och/eller policydokument. Innan radering måste innehållet av meddelandet samt information om dess avsändare sparas. Såväl avpublicerat som raderat innehåll måste behandlas i enlighet med regler om allmänna handlingar

Sociala medier är viktiga kanaler för information och marknadsföring av kommunens verksamheter samt för att utveckla dialogen med medborgare som en del i kommunens förbättrings- och utvecklingsarbete.

Tänk på att svar på sociala medier ska ske snabbt och gärna med ett personligt tilltal. Läsare på det sociala mediet ska kunna få kontakt med den ansvarige på ett tydligt angivet sätt för att framföra direkta synpunkter, exempelvis anmälan om olämpliga kommentarer.

Kommunens riktlinjer för sociala medier

Baksidan av livet på nätet

  • En tredjedel av unga har utsatts för nätkränkningar det senaste året.
  • Tre av tio unga upplever att det förekommer kränkningar med rasistiska anspelningar på nätet.
  • 22% procent av gymnasieeleverna har utsatts för mobbning via mobil, dator eller surfplatta under det senaste året.
  • 55 procent av de unga pratar med en vuxen hemma om de har blivit utsatta för mobbning eller kränkningar på nätet.

Källa: Friends näthatrapport (2016) Eleverna och Internet 2016

Utsatta grupper

Kvinnor

Journalister

Politiker

Minoriteter

Viktig demokratifråga!

Om  människor inte kan delta i debatt och uttrycka sig på nätet utan påhopp så skapar vi ett nät där vissa exkluderas.

"Den som är på nätet får nätet tåla..?"

Vad får näthat för konsekvenser? Ska vi vänja oss vid klimatet på nätet och acceptera läget?

Politiker och journalister utsätts i stor utsträckning för näthat. Vad händer med vår demokrati om ingen vågar engagera sig politiskt?

Vad händer med vår demokrati om journalister inte vågar granska eller skriva om ämnen som gör människor upprörda?

Vad säger BESSEMERSKOLANS

likabehandlingsplan?

 

"Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och annan kränkande behandling, såsom mobbning, ska uppmärksammas av alla på skolan och förebyggas och bekämpas aktivt så att skolan blir en trygg och respektfull miljö för elever och personal."

 

"Inom Bessemerskolan betraktar vi olikheter människor emellan som en styrka, och vi tar helt avstånd från alla former av kränkningar."

Källa: Likabehandlingsplan för Sandvikens Gymnasieskola samt Ordningsregler vid Bessemerskolan

Vad säger lagen om skolans ansvar?

All lagstiftning är entydig. Diskriminering, trakasserier och kränkningar får inte förekomma i skolan. 

Skolan har anmälningsplikt, utredningsplikt och handlingsplikt. 

"Skollagen kräver att den som driver skolan utreder mobbning och kränkningar som sker på skolan eller har anknytning till skolan. Du som arbetar på skolan och ser en kränkning måste anmäla det till rektorn.

Det spelar ingen roll om det skett i korridoren, på skolgården eller på internet.

Rektorn ska sedan anmäla händelsen till huvudmannen.

Nätmobbning är lika allvarligt som andra typer av mobbning och kränkningar. Skolan är skyldig att utreda händelsen."

Källa: Barn- och elevombudet & Skolinspektionen

Meddelarfrihet

Anonymitet gör det lättare för oss att kunna lämna känsliga uppgifter och upplysningar till media och journalister.

 

Få stöd när man mår dåligt

Anonymiteten gör att vi vågar blotta oss och söka hjälp i svåra frågor via nätet.

 

Våga anmäla saker utan att riskera retribution

Anonymitet gör att vi vågar säga ifrån på nätet eller anmäla kränkningar utan att vara rädda för att drabbas av hämnd eller att näthatet vänds mot oss.

Finns det fördelar med anonymiteten på nätet?

Om du utsätts för nätmobbning eller näthat finns det flera ställen du kan vända dig till för hjälp och stöd.

do.se

datainspektionen.se

krankt.se

friends.se

 

Om du utsätts för hot eller kränkningar som är olagliga:

Ta skärmdumpar på hoten.

Radera ingenting.

Kontakta polisen.

Var kan elever som utsätts för näthat/nätmobbning vända sig?

Så vad måste vi prata med våra elever om?

Bikupa det med din bänkgranne!

Demokrati- och jämställdhetsfrågor?

Nätvett och etikett eller

bara vett och etikett?

Källkritik på nätet och källkritik på sociala medier?

Gruppdynamik,

härskartekniker,

kontroll, språk?

Kunskap om massmedier vs. sociala medier?

Yttrandefrihet i relation

till näthat och nätmobbning?

För den som vill veta mer:

 

Internetstiftelsen i Sverige

-oberoende organisation som verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige. Ansvarar för toppdomänerna .se och .nu

 

www.iis.se/fakta

- Svenskarna och Internet 2016

- Eleverna och Internet 2016

Rutanen & Lindgren

Made with Slides.com