Den berättande 

människan!

Bessemerbiblioteket

Homo sapiens = den tänkande människan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Homo narrans= den berättande människan.

Kurt Ranke

Den mänskliga fantasin

 är en fantastisk kraft och viljan att berätta har bland annat utvecklat språket.

 

 

                ...men det här kan också förklara                     varför vi inte alltid talar sanning.

 

      Konsten att påverka via 

språket utvecklades också.

 

 

Kan du nån konspirationsteori?

Kan du nån vandringssägen?

Konspirationer?

Anti-vaxxers, Incels, Flat earth, förintelseförnekare, Illuminati...

Konspirationer är berättelser!

De syftar till att få dig att känna:

Smart och insatt

Kontroll över situationen

En del av ett sammanhang

Lägger skuld på någon annan

Konspirationsteorier

Konspirationer förekommer.

Det vore väldigt godtroget att tro att människor med makt inte agerar i hemlighet.

 

Men konspirerar alla om allting hela tiden?

 

Ju större den är desto mindre trovärdig är den.

Tar vetenskapen avstånd desto mindre trovärdig är den.

Kräver den komplicerade förklaringar för att hänga ihop?

 

Ju större den är desto mindre trovärdig är den.

Tar vetenskapen avstånd från Flat Earth-teorin?

GPS skulle inte fungera om sateliter inte befann sig i omkretsbanor runt en rund jord.

 

Stjärnhimmeln ser olika ut i den södra och norra hemisfären.

 

Vi har teleskop som ser att andra planeter är sfärer.

 

Vi har bilder på jorden från rymden.

Blue marble

bilden togs med en svensk Hasselbladskamera

den 7:e december 1972

av besättningen på Apollo 17

Kräver den krångliga förklaringar?

Kända konspirationer som är/var sanna

 

The Dead baby project

MK-Ultra

Mordet på Abraham Lincoln

Vandringssägner är berättelser!

Kännetecken är:

 

inbillade faror i en social kontext

nyheter som skrämmer

förändras med tiden

 

Vandringssägner?

Den tacksamma terroristen,

råttan i pizzan, den vita skåbilen

Potatis i parketten

Vandringssägner

Den tacksamme terroristen.

 

En man varnar en person som tagit emot honom väl på ett flyktingboende. "Befinn dig inte i Göteborgs centrum den andra oktober".

 

När denna historia berättas så är den längre och fylld med karaktäristiska detaljer för en

vandringssägen.

Tecken på att det är en vandringssägen:

 

Det verkar trovärdigt

Ofta på en namngiven plats

En bekant till en bekant är inblandad

Ibland är personen: läkare, polis, präst

Starkt stiliserad "goda historier"

Tydlig poäng

och spelar på dina känslor: patriotism, rädslor, skräck, äckel.

Andra sätt vår hjärna kan lura oss

Iakttagelser, glömska och påverkan

Hjärnan söker sammanhang.

Mönster och orsaker

 

Hjärnan ogillar slumpmässiga händelser

och vill kombinera dem med orsaker.

 

Händelser + orsaker = berättelser

Vi tolkar händelser som berättelser oavsett om de är sanna eller falska.

 

Hjärnan kan till och med slänga runt händelseförlopp så att de blir en berättelse.

 

En äldre man faller i backen.

En bil bromsar in.

 

Hjärnan fyller i med orsaken.

Mannen blev påkörd av bilen.

 

Selektiv uppmärksamhet

Vi ser vad vi förväntar oss att se

 

Ett annat exempel på selektiv uppmärksamhet är journalister som besöker ett land och förväntar sig att se

elände och fattigdom. Ser bara detta och missar positiv utveckling.

 

Person som tappat sin cykelnyckel

ägnar sig också åt selektiv uppmärksamhet. Tittar på marken efter en nyckelform men missar det som sker runtomkring sig.

 

 

En olycka sker i en fabrik!

 

De som var vittnen till olyckan var antingen direkt inblandade, de stod långt borta eller nära.

Någon ogillar eller gillar de som var inblandande.

 

De lämnar spretiga vittnesmål om de hörs direkt.

 

Inom en vecka kommer alla att berätta samma sak om händelsen.

 

Detta är på grund av påverkan och beroende.

Vittnesmålen "smittar" av sig.

 

Detaljer har slipats ner och vissa har fått böja sig för den konsensus och den gemensamma upplevelsen av händelsen

Berättelsens struktur 

 

Ett annat sätt att bedöma sanningsenlighet är att lyssna på berättelsens struktur.

Den som berättar sanning tar med betydelselösa detaljer.

 

Den som vill ljuga utgår ofta från en verklig händelsen men förvränger den. Detaljerna spelar roll i narrativet.

 

 

 

Vi bombarderas av information.

 

Riskerna med det är att

vi blir sämre på att skilja mellan det som är sant och falskt.

 

Vi blir informationströtta, det kan leda till

att vi slutar ta in nya perspektiv eller fakta.

 

Till sist kan vi hamna i en intellektuell isolering och i faktaresistens.

Ta informationspauser!

 

Magkänslan

 

VVV-regeln!

 

Fortsätt lära dig nya saker.

 

Läs dagstidningen

Motverka informationströtthet:

Carl Millers sju råd

• -Varför ser du detta?

• -Var uppmärksam på din egen reaktion (ilska försämrar omdömet, och ”smittar”).

• -Vilken typ av manipulation kan spela in? • -Reflektera över din egen uppmärksamhet.

• -Dubbelkolla, lateral läsning

• -Välj aktivt informationskällor.

• -Ta...det...lugnt.

Den berättande människan

By Bessemerbiblioteket

Den berättande människan

  • 167