Bessemerbiblioteket PRO
Avid and creative, warm and friendly. Your average librarian superhero.
Den berättande
människan!
Bessemerbiblioteket
Homo sapiens = den tänkande människan
Homo narrans= den berättande människan.
Kurt Ranke
Den mänskliga fantasin
är en fantastisk kraft och viljan att berätta har bland annat utvecklat språket.
...men det här kan också förklara varför vi inte alltid talar sanning.
Konsten att påverka via
språket utvecklades också.
Kan du nån konspirationsteori?
Kan du nån vandringssägen?
Konspirationer?
Anti-vaxxers, Incels, Flat earth, förintelseförnekare, Illuminati...
Konspirationer är berättelser!
De syftar till att få dig att känna:
Smart och insatt
Kontroll över situationen
En del av ett sammanhang
Lägger skuld på någon annan
Konspirationsteorier
Konspirationer förekommer.
Det vore väldigt godtroget att tro att människor med makt inte agerar i hemlighet.
Men konspirerar alla om allting hela tiden?
Ju större den är desto mindre trovärdig är den.
Tar vetenskapen avstånd desto mindre trovärdig är den.
Kräver den komplicerade förklaringar för att hänga ihop?
Ju större den är desto mindre trovärdig är den.
Tar vetenskapen avstånd från Flat Earth-teorin?
GPS skulle inte fungera om sateliter inte befann sig i omkretsbanor runt en rund jord.
Stjärnhimmeln ser olika ut i den södra och norra hemisfären.
Vi har teleskop som ser att andra planeter är sfärer.
Vi har bilder på jorden från rymden.
Blue marble
bilden togs med en svensk Hasselbladskamera
den 7:e december 1972
av besättningen på Apollo 17
Kräver den krångliga förklaringar?
Kända konspirationer som är/var sanna
The Dead baby project
MK-Ultra
Mordet på Abraham Lincoln
Vandringssägner är berättelser!
Kännetecken är:
inbillade faror i en social kontext
nyheter som skrämmer
förändras med tiden
Vandringssägner?
Den tacksamma terroristen,
råttan i pizzan, den vita skåbilen
Potatis i parketten
Vandringssägner
Den tacksamme terroristen.
En man varnar en person som tagit emot honom väl på ett flyktingboende. "Befinn dig inte i Göteborgs centrum den andra oktober".
När denna historia berättas så är den längre och fylld med karaktäristiska detaljer för en
vandringssägen.
Tecken på att det är en vandringssägen:
Det verkar trovärdigt
Ofta på en namngiven plats
En bekant till en bekant är inblandad
Ibland är personen: läkare, polis, präst
Starkt stiliserad "goda historier"
Tydlig poäng
och spelar på dina känslor: patriotism, rädslor, skräck, äckel.
Andra sätt vår hjärna kan lura oss
Iakttagelser, glömska och påverkan
Hjärnan söker sammanhang.
Mönster och orsaker
Hjärnan ogillar slumpmässiga händelser
och vill kombinera dem med orsaker.
Händelser + orsaker = berättelser
Vi tolkar händelser som berättelser oavsett om de är sanna eller falska.
Hjärnan kan till och med slänga runt händelseförlopp så att de blir en berättelse.
En äldre man faller i backen.
En bil bromsar in.
Hjärnan fyller i med orsaken.
Mannen blev påkörd av bilen.
Selektiv uppmärksamhet
Vi ser vad vi förväntar oss att se
Ett annat exempel på selektiv uppmärksamhet är journalister som besöker ett land och förväntar sig att se
elände och fattigdom. Ser bara detta och missar positiv utveckling.
Person som tappat sin cykelnyckel
ägnar sig också åt selektiv uppmärksamhet. Tittar på marken efter en nyckelform men missar det som sker runtomkring sig.
En olycka sker i en fabrik!
De som var vittnen till olyckan var antingen direkt inblandade, de stod långt borta eller nära.
Någon ogillar eller gillar de som var inblandande.
De lämnar spretiga vittnesmål om de hörs direkt.
Inom en vecka kommer alla att berätta samma sak om händelsen.
Detta är på grund av påverkan och beroende.
Vittnesmålen "smittar" av sig.
Detaljer har slipats ner och vissa har fått böja sig för den konsensus och den gemensamma upplevelsen av händelsen
Berättelsens struktur
Ett annat sätt att bedöma sanningsenlighet är att lyssna på berättelsens struktur.
Den som berättar sanning tar med betydelselösa detaljer.
Den som vill ljuga utgår ofta från en verklig händelsen men förvränger den. Detaljerna spelar roll i narrativet.
Vi bombarderas av information.
Riskerna med det är att
vi blir sämre på att skilja mellan det som är sant och falskt.
Vi blir informationströtta, det kan leda till
att vi slutar ta in nya perspektiv eller fakta.
Till sist kan vi hamna i en intellektuell isolering och i faktaresistens.
Ta informationspauser!
Magkänslan
VVV-regeln!
Fortsätt lära dig nya saker.
Läs dagstidningen
Motverka informationströtthet:
Carl Millers sju råd
• -Varför ser du detta?
• -Var uppmärksam på din egen reaktion (ilska försämrar omdömet, och ”smittar”).
• -Vilken typ av manipulation kan spela in? • -Reflektera över din egen uppmärksamhet.
• -Dubbelkolla, lateral läsning
• -Välj aktivt informationskällor.
• -Ta...det...lugnt.
Bento
By Bessemerbiblioteket
