Ni ska få läsa böcker utifrån temat SAMER.

Först berättar vi lite om samernas historia och kultur.

Sedan tipsar vi om böcker på temat och hur ni kan använda er av lässtrategier i läsningen.

Avslutningsvis får ni välja en bok och låna med den hem.

Tidsåtgång: ca 30 minuter

Urfolk

"Samerna utgör en ursprunglig befolkning,

som i Sverige är lika gammal som eller äldre

än landets majoritetsbefolkning."

Beslut enligt regeringens proposition 1976/77:80

Sverige erkänner samernas ställning som ursprungsfolk, men har inte ratificerat ILO-konventionen om ursprungsfolks rättigheter. För att kunna göra det måste Sverige ge samerna större inflytande över mark och vatten i de områden som de traditionellt har nyttjat.

Varför gör man inte det?

Sápmi är ett koloniserat land och samerna är ett folk utan egen stat.

I de inre delarna av svenska Sápmi finns naturresurser som malm och skog – råvaror som bidrog till att staten under 1600, 1700 och 1800-talet drev kampanjer med det uttalade syftet att öka koloniseringen av området. Den svenska statsmakten såg de samiska områdena som obebodd ödemark som väntade på att bli koloniserad och underställd den svenska kronan.

I syfte att göra Sverige kulturellt och språkligt mer enhetligt och stärka den nationella identiteten påbörjades under slutet av 1800-talet en försvenskningspolitik, riktad mot de grupper som ansågs vara språkligt eller kulturellt ”främmande”. Samerna var en sådan grupp.

Staten sökte dels assimilera och försvenska de samer som inte drev renskötsel, men också förmå de samer som var renskötare att fortsätta med sin näring då staten ansåg att samer var bäst lämpade att bedriva just renskötsel. Denna politik har kommit att kallas ”lapp skall vara lapp-politiken”, ett begrepp som kommer från kyrkoherden Vitalis Karnell i Karesuando.

Rasism mot och förakt för samer har förekommit under lång tid i Sverige. Idag kan detta ta sig i uttryck genom att samer blir utsatta för kränkande behandling, nedlåtande rasistiska kommentarer eller diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet.

Den rasism och det förakt som samer blir utsatta för grundar sig i de rasistiska idéerna och strukturerna från koloniseringstiden. Men kränkande kommentarer och särbehandling bottnar också i fördomar om samer och okunskap om samisk historia och kultur.

Så vad är samisk kultur?

Kolten

Samernas traditionella dräkt kallas kolt. Kolten är en viktig sammanhållande identitetssymbol och den har en särskilt stor betydelse i festliga sammanhang. Vid dop, begravningar, bröllop, konfirmation och andra högtidliga tillfällen bär många samer kolt.

Foto: Lola Akinmade Åström (Image Bank Sweden)

Foto: Fredrik Sandberg/TT Jokkmokks marknad 2011.

Nåjden och jojken

Jojkandet är det samiska sättet att sjunga. Kyrkan har betraktat jojk som trolldomskonst ända fram till våra dagar. Fortfarande lever människor som anser att man inte ska jojka i en kyrka. Många samer har inte heller lärt sig jojka eftersom det har setts som syndigt.

Den samiska världsåskådningen utgår från den gamla naturreligionen. Med jojken skapas en känslomässig förbindelse mellan människa, djur och natur. Man jojkar inte om något, som man gör när man sjunger. Man jojkar något. Människan blir en del av det hon jojkar.

Förr i tiden hade varje människa en jojk. De flesta hade flera, som utvecklades samtidigt som människan växer och utvecklar sin personlighet. Man kan jojka döda släktingar, glömda platser och dramatiska händelser, för att de inte ska försvinna ur den gemensamma minnesbanken.

Sägnerna och berättandet

Det finns mycket skrivet om samer, men väldigt lite har skrivits av samerna själva. Det skrivna berättandet har inte varit tradition hos samerna och när de blev skrivkunniga var det genom svenska skolor där de förbjöds att lära sig sitt eget språk.

Den muntliga berättartraditionen är mycket gammal. Jojken, myterna och legenderna fördes vidare från generation till generation. Ofta handlar det om naturen, människor, djur och väsen. Berättelserna förklarar världens skapelse, stjärnorna på himmelen och norrskenet.

Idag publiceras allt fler böcker som skrivits av och om samer, i alla möjliga olika genrer.

"Många samer och renskötare hörde av sig och berättade att de tyckte att det bitvis var svårt att läsa boken för att den kom så nära."

- samer.se

Boken Stöld av Ann-Helén Laestadius blir Netflixfilm och kommer att ha premiär 2024.

"Jag tror det är viktigt att öka kunskapen över lag. [...] Det finns en bild i Sverige att vi tar hand om våra medborgare och minoriteter, men vissa beslut i historien har fått allvarliga konsekvenser för samer, det är därför det ser ut som det gör. Till exempel att vi haft ett rasbiologiskt institut, nomadskolor för samer och att samer har tvångsförflyttats. Många känner inte till den historiska bakgrunden."

Ann-Helén Laestadius www.samer.se

Det här är några andra av böckerna ni kan låna utifrån temat om samer.

Ni kommer att läsa enskilt och sedan diskutera i grupp.

Vi vill att ni använder er av lässtrategier när ni läser.

Vad?

Vem?

När?

Hur?

Var?

Varför?

Förutspå, ställa frågor, klargöra

sammanfatta, inre bilder

Genom att använda oss av olika lässtrategier kan vi få syn på saker vi annars kanske hade missat i texten. Det hjälper oss med läsförståelsen och gör det lättare att analysera boken.

Förutspå

Att utifrån det vi vet om boken försöka förutspå vad som ska hända härnäst.

Ju mer vi läser desto mer vet vi och kan göra mer avancerade gissningar.

Genom att stanna upp ibland och förutspå vad du tror kommer att hända är chansen större att du uppfattar ledtrådar i texten.

Ställa frågor

Frågor såsom Vad, Var, Vem, När, Hur och varför ger oss en möjlighet att dra slutledningar.

Vi kan använda vår förförståelse och det vi lär oss genom att läsa boken för att förstå vad som händer.

Vad hände med katten?
Vem släppte ut den?

När mötte dom den enarmade banditen?

Varför nämner författaren att bilbältet var trasigt?

Sammanfatta

Att sammanfatta kapitlen med egna ord

ger dig ett fågelperspektiv på berättelsen

och kan hjälpa dig att komma ihåg den bättre.

"I det här kapitlet så träffade huvudpersonen en mystisk man. Kompisens pappa verkar vara alkoholist"

Tips: Ha en läsdagbok där du sammanfattar varje kapitel kortfattat.

Klargöra

Att klargöra betyder att reda ut oklarheter, svåra ord, utländska begrepp, et.c.

Här kan du använda dig av resurser på nätet eller snacka med dina bibliotekarier.

Vi har läst böckerna.

Inre bilder

Texten använder sig av metaforer, liknelser och målande språk för att du ska kunna skapa dig en egen bild av miljöer, karaktärer och händelser.

Din hjärna reagerar på språket i texten!

Pinterest kan till exempel vara ett verktyg för att jobba med sina inre bilder.

Oktober är den kallaste månaden

När ni läst böckerna kommer ni att få redovisa i seminarieform.

Antingen genom både halvvägsseminarium och slutseminarium, eller enbart genom slutseminarium.

Halvvägsseminarium:

Ni behöver inte ha läst ut boken. Vi sammanfattar vad som hänt i berättelsen hittills tillsammans och använder lässtrategierna för att bättre förstå boken. Ett bra sätt att förbereda sig inför slutseminariet.

Slutseminarium:

Ni ska ha läst ut hela boken. Vi sammanfattar handlingen kortfattat och samtalar sedan om boken utifrån lässtrategierna och kopplar den till temat näthat.

Vid seminarierna kommer vi att använda oss av bokkort som samtalsstöd.

Bibliotekarien håller i samtalet och fördelar ordet så att alla får en chans att tala. Läraren kan då fokusera på att lyssna på eleverna och ta anteckningar.