Den viktigaste poängen med dystopisk litteratur är att även om handligen utspelar sig i framtiden eller i en annan värld

så försöker författaren belysa ett problem i sin egen tid och i sitt eget samhälle.

 

Dystopisk litteratur är samhällskritik!

Vanliga dystopiska teman

 

Kontroll/övervakning

Teknologi/Maskiner

Klassamhälle

Gruppen - Individen

Propaganda

Droger

Sexualitet

Avhumanisering

 

George Orwell inspirerades av sina upplevelser under Spanska inbördeskriget och sin avsky mot fascism och totalitarism när han skrev romanen 1984. Han ville varna oss för en framtid där kapitalism och politisk auktoritet löpt amok. Han såg en framtid där människor skulle bli bevakade och kontrollerade av staten, där historia inte längre var något beständigt och där hat skulle distrahera folket från att se sanningen.

Skrevs 1948

Låter det bekant?

"Newspeak" ("Nyspråk") i 1984

Storebror ser dig

2+2=5

Obra =dålig

Plusbra = Jättebra

Krimtänk

Fredsministeriet

Sanningsministeriet

Kärleksministeriet

 

Operson

Lois Lowry

Kontext

 Den utvalde är en dystopisk roman. Den utspelas i ett samhälle som till en början verkar vara en utopi, men som blir alltmer dystopiskt ju längre in i berättelsen vi kommer. Människorna har lyckats eliminera lidande och smärta genom att skapa "Enahanda", ett samhälle fritt från konflikter, ojämlikhet och fattigdom men som samtidigt berövat människorna på förmågan till känslomässigt djup.

 

I det här samhället har alla invånare ett hem, ett jobb och en familj. Jobben fördelas utifrån deras personliga egenskaper och talanger och partner och barn fördelas på ungefär samma sätt. Minnesbevararen är den ende personen i samhället som minns tiden innan Enahanda, eftersom det kan komma tider då samhället behöver de minnena för att fatta rätt beslut om framtiden. Tack vare Minnesbevararen kan alla andra människor i samhället leva utan bördan av minnen från krig, sorg och lidande.

Handling

Jonas är en 12-årig pojke som lever i ett samhälle där alla är jämlika och begrepp som fattigdom eller rädsla inte existerar. På den årliga ceremonin då 12-åringarna tilldelas sina framtida yrken visar det sig att Jonas är den utvalde, den som ska tränas till att bli samhällets näste Minnesbevarare. När Jonas börjar sin undervisning hos Givaren, den nuvarande Minnesbavaren, börjar han sakta förstå vad hans unika roll i samhället går ut på.  Minnesbevararen bär på bördan av att minnas allt som hänt innan och är den ende som tillåts kunskap om allt som varit.

 

Jonas kämpar med all ny kunskap och alla nya känslor som minnena han får av Givaren för med sig. Ju mer han får veta desto mer börjar han att ifrågasätta samhället och om Enahanda verkligen är gott, jämlikt och rättvist.

Karaktärer

Jonas - bokens huvudkaraktär, bor med sin tilldelade pappa och mamma och yngre syster Lily. Jonas är likadan som alla andra i samhället, förutom att han har ovanligt ljusa ögon.

 

Asher och Fiona är Jonas bästa vänner och lika gamla som honom.

 

Givaren är en mycket respekterad medlem av de äldstes råd. Han är Minnesbevararen och den som kommer undervisa Jonas till att bli den nye Minnesbevararen.

 

Gabriel - ett nybarn (en bebis)  som Jonas pappa, som arbetar som nybarnsvårdare, bestämmer sig för att vårda hemma.

Teman

• Individualitet och valfrihet.
• Fördelar och nackdelar med regler och förutsägbarhet.
• Styrkan och skörheten i starka känslor.
• Förhållandet mellan minnen och visdom.
• Utopi och dystopi.
• Ensamhet och utanförskap.
• Döden.

Lässtrategier

Nyfikenhet

Förutspå

Läsa mellan raderna

Symbolik

Igenkänning