Lässtrategier

Bessemerbiblioteket

Den litterata läsaren

förstår texten den läser utifrån:

dramaturgi

genre och stil

kan plocka ut teman

förstår detaljer och nyanser

kan uppskatta författarens språk

får inre bilder (obs)

kan förstå och reflektera över budskapet

förstår tiden eller kulturen verket skrivits i

och hur det påverkade texten

och har metakognition.

Metakognition:

medvetenheten om egna tankeprocesser under läsningens gång.

Så här ser det ut när vi pratar om

lässtrategier med ungdomarna.

Kommer ni ihåg lässtrategierna?

Vad?

Vem?

När?

Hur?

Var?

Varför?

Förutspå, ställa frågor, klargöra

sammanfatta, inre bilder

Genom att använda oss av olika lässtrategier kan vi få syn på saker vi annars kanske hade missat i texten. Det hjälper oss med läsförståelsen och gör det lättare att analysera boken.

Förutspå

Att utifrån det vi vet om boken försöka förutspå vad som ska hända härnäst.

Ju mer vi läser desto mer vet vi och kan

göra mer avancerade gissningar.

Genom att stanna upp ibland och förutspå vad du tror kommer att hända är chansen större att du uppfattar ledtrådar i texten.

Innan du läser en text förutspå

vad du kommer att läsa.

I början så kan vi få information från textens titel, författare,omslag, tyngd, baksidestext, et.c.

Alla dessa djäfla qvinnor: berättelsen om de första feministerna

Av Anna Laestadius Larsson

Ställa frågor

Frågor såsom Vad, Var, Vem, När, Hur och varför ger oss en möjlighet att dra slutledningar.

Vi kan använda vår förförståelse och det vi lär oss genom att läsa boken för att förstå vad som händer.

Vad hände med katten?
Vem släppte ut den?

När mötte dom den enarmade banditen?

Varför nämner författaren att bilbältet var trasigt?

Sammanfatta

Att sammanfatta kapitlen med egna ord

ger dig ett helikopterperspektiv på berättelsen

och kan hjälpa dig att komma ihåg den bättre.

"I det här kapitlet så träffade huvudpersonen en mystisk man. Kompisens pappa verkar vara alkoholist"

Tips: Ha en läsdagbok där du sammanfattar varje kapitel kortfattat.

Klargöra

Att klargöra betyder att reda ut oklarheter, svåra ord, utländska begrepp, et.c.

Här kan du använda dig av resurser på nätet eller snacka med dina bibliotekarier.

Vi har läst böckerna.

Inre bilder

Texten använder sig av metaforer, liknelser och målande språk för att du ska kunna skapa dig en egen bild av miljöer, karaktärer och händelser.

Din hjärna reagerar på språket i texten!

Pinterest kan till exempel vara ett verktyg för att jobba med sina inre bilder.

Exempel: We were liars av E. Lockhart

Lässtrategier utöver dessa

Läsa stycken igen

Om du upplever att just den här delen i berättelsen är av vikt - läs den igen.

Koppla det du läser till personliga upplevelser.

Kan förstärka läsupplevelsen.

Reflektera över texten.

Stärker förståelsen och det kritiska tänkandet.

Shared reading

Strategier för avläsning

"Chunking" - bryt upp texten i delar så

att den är lättare att insupa.

Sätt klockan - Bestäm mål

"Ett kapitel till"

Strategier för när det går trögt

eller risken finns att fastna.

Nancy Pearl-regeln

Regeln om 50!

Är du under 50 - läs åtminstone 50 sidor innan du ger upp.

Är du över 50, subtrahera din ålder från 100

100 - 52 = 48

innan du ger upp.

Pojkar och deras läsning

Pojkar och deras läsning

Alla tyckte att åttondeklassaren var stökig i klassrummet. Och han höll med. ”Men jag är aldrig stökig när läraren berättar något”, bedyrade han för

Anne-Marie Körling, som handledde lärare i skolan.

När pojken kände att läraren talade till honom så tog lusten att lära överhanden. Men hans bild av sig själv och framtiden var mörk.

– Han kunde inte läsa, säger Anne-Marie Körling. Därmed fanns inte mycket som väntade honom utanför skolan, det visste han. Men hur stökiga pojkar än kan tyckas vara vill de inte stå utanför. De har också drömmar om framtiden. De vill ingå i samhällsgemenskapen, men den kommer att vara stängd för dem om inte skolan kommer till rätta med deras lärande och socialisering.

https://www.vilarare.se/nyheter/lasning/i-varje-stokig-pojke-finns-en-vetgirig-elev/

Pojkar ses inte som älskvärda i en patriarkal kultur. Även om sexismen alltid klargjort att pojkbarn har högre status än flickor, betyder inte det att status och privilegiernas belöning är samma sak som att vara älskad.

(Bell Hooks)

...love and abuse

cannot go together...

[...] vi måste skapa subkulturer, fristäder där pojkar kan lära sig att vara den unika person de är, utan att tvingas anpassa sig till patriarkala maskulina visioner.

För att kunna älska pojkar rätt måste vi värdesätta deras inre liv tillräckligt mycket för att bygga upp världar, både privata och offentliga, där deras rätt till helhet konsekvent kan hyllas och bekräftas, där deras behov av att älska och bli älskade kan uppfyllas.

(Bell Hooks)

...love and abuse

cannot go together...

"Älska pojkarna"

Biblioteket som fristad för pojkarna

"Sårbarhet"

Pengar är inte allt!

Det finns andra värden i livet.

Läspreferenser

forskningen pekar på att om pojkar väljer att läsa så väljer de bok efter omslag eller den tunnaste boken.

Vissa kommer inte vidare i sin läsning från lättlästa böcker.

Faktalitteratur anses "manligt" och okej.

När det gäller skönlitteratur kan det

anses okej om boken handlar om

manlig styrka eller skildrar våldshandlingar.

Så alla våra goda intentioner att vi ska skapa demokratiska, empatiska människor

genom att de ska förstå andras levnadsvillkor.....

Vi som praktiker om läspreferenser.

n det anses okej om boken handlar om manlig st

Ja, vi kan också uppleva "tunnaste boken"-letandet

"Den ska vara prick 200 sidor."

Vi kan uppleva att eleverna bara tar en bok för syns skull

och det är då lite skitsamma - de tänker ändå inte läsa den.

De killar som läser väljer manga, fantasy, Backmans böcker,

kärlekshistoria, sorgliga böcker

De efterfrågar sportböcker

handling från början till slut

Hur vill vi jobba?

Från vårt perspektiv så vill vi att alla ska uppleva fiktionens fantastiska värld och då måste vi försöka skapa de litterata läsarna.

Läslust!

Läsmotivation!

Fånga upp legimusbehovet tidigt!

Bibliobokprat

Böcker som är tunna kan också vara bra

Shared reading

Samarbetet mellan lärare och bibliotekarier

Motivation

Läsning är en ansträngande aktivitet som kräver motivation. Bara för att en elev har förmågan att läsa innebär det inte att eleven kommer att göra det (Baker & Wigfield 1999). Motivationen är inte bara viktig för viljan att lära sig att läsa utan också för de redan läskunniga. För att utveckla läsförmågan har motivation en stor betydelse (Verhoeven & Snow 2001).

Skolundervisningen förser elever enbart med förmågan att kunna förstå en text och avkoda den. Elever kommer inte kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga till sin fulla potential om de är omotiverade, därför är motivation en viktig del i läs- och skrivutvecklingen (Gambrell 2011)

Motivation

Hur motiverar man en pojke att läsa...

Köper de "det är bra för dig, för oss, för samhället" - argumentet

Nja?

Det pojkar uttrycker är att det ska spela roll.